onsdag 12 oktober 2011

rehab.


Ontet väller upp ibland.
Men mer stabilt nu.
Tack vare lite vänner.
En lockpermanent.
Och att skratta åt sig själv i spegeln så att man nästan kissar på sig.
Det här ska gå.
Jag är för feg för att ha ont hela tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar