styr upp skiten.

..och lyssnar på masshysteri under tiden såklart!

arg.

Är så jävla osams med mig själv just nu.

lejonhjärta.

Har aldrig fått en smäll, inte ens tanken har slagit mig.

mitt upp i allt.

Nu rasar allt.

Nu ramlar jag.

befängt/befogat.

Och när man trodde det var över.

Nädu.

Får nog ta och ringa till Spira.

Och se.

Okejokej.

Jag vet inte vad som är en rationell reaktion.

Och jag vill reagera.

Helst rationellt.

Jadu.

I Got Stripes.

AArrghhhhhhhhh!!!!

Dumma.

mjäk.

Att bli sjuk och få mens samtidigt.

Som man dessutom ska jobba första dagen på nya jobbet.

Är tydligen hur livet fungerar ibland.

Dagen går i alvedonens tecken.

dammp.

Får fan panik snart.

Av fantastisk lycka.

Av den feta smällen full av missnöje.

Av otåligheten.

Och av att inte veta.

Wow hörru.

Hej!JagHeterRanaOchJagÄrFrånBangladesh.

OCH MALMÖ LEVERERAR ÄN EN GÅNG!!!!

Och jag har en tikka fucking masala i kylen.

Jag väntar bara på att få en smäll på käften snart.

För det är väl så det funkar?

När man är "lite" lycklig.

wow.

Bring it.

OCH MALMÖ LEVERERAR!!!

Man tackar.

Att mysa med mushåret.

Bring it.

Det är alltid lika spännande.

Alltid lika spännande att se på vilken sida man vaknar.

Om lusten finns där eller ej.

Om du är den första jag tänker på eller ej.

Om jag känner mig ensam eller ej.

Alltid lika spännande.

KOOMIGEENNUMALMÖ.

Leverera lite vetja!

luggen.

Fick en lugg idag.

Får se om den vill bli min kompis eller ej.

Och om jag vill bli dens.

En av världens bästa ringde i morse.

Fin start.

Och resten av dagen har jag slagit sönder bilden av en annan.

Sittandes på höga hästar.

Där jag själv satt dig.

Och jag står inte längre brevid, på marken nedanför.

Jag sitter ner.

Och sätter dig på plats.

Tillrätta.

Framför mig.

Och du förstår.

Du skäms.

Men jag vet inte.

Jag kanske inte bryr mig längre.

Komigen.

Grym låt:

Jag vettefan.

Jobbet är väldigt kul iallfall.

Tyvärr inte värt den dåliga lönen.

Den skandalösa lönen.

Och i övrigt vetjagfanimig.

Det är mycket humörsvängande.

Det går trögt nu.

Malmö kom igen!

Ge mig något nytt nu.

KOM IGEEEN.

So Here We Are.

Saknet.

Man tycker ju kanske att jag borde skärpa mig.

Att jag borde ha skärpt mig,

Ja, det TYCKER man faktiskt.

Ja, det gör jag.

Men det bara kommer.

Och jag måste kämpa för att hålla tårarna tillbaka.

Men visst har jag skärpt mig.

Det har jag.

Det blir lättare för varje dag som går.

Men sorgen finns fortfarande kvar.

Tomheten.

Men det är en tidsfråga.

Och det är någonting bra.

Att det är det. 

Okej.